Rodičovské schůzky vedené žáky

[1] Andersson, B. (2010). Introducing Assessment into Swedish Leisure–time Centres–pedagogues' attitudes and practices. Education Inquiry, 1(3), 197–209.

[2] Aspán, M. (2009). Delade meningar: Om värdepedagogiska invitationer för barns inflytande och inkännande [Divided opinions: About value pedagogical invitations to child influence and recognition]. Stockholm: Department of Education, Stockholm University.

[3] Bek, A. (2012). Undervisning och reflektion. Om undervisning och förutsättningar för studenters reflektion mot bakgrund av teorier om erfarenhetslärande [Teaching and reflection]. Umeå: Department of Education, Umeå University.

[4] Black, P., & Wiliam, D. (1998). Inside the black box: Raising standards through classroom assessment. London: GL Assessment.

[5] Brolin Juhlin, J., Eliasson Skarstedt, K., & Öhman Nilsson, K. (2012). Elevledda utvecklingssamtal [Student led parent conferences]. Dostupné z: http://skola.uppsala.se/Global/Ramstaskolan/Dokument/Blandat/Elevledda%20utvecklingssamtal%20-%20effekter%20efter%20fem%20och%20tio%20%C3%A5r.pdf.

[6] Danell, M. (2006). På tal om elevinflytande: hur skolans praktik formas i pedagogers samtal. [Talking about student influence: how school praxis is formed in teachers' conversations]. Luleå: Luleå Technical University.

[7] Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet [The multi-voiced classroom]. Lund: Studentlitteratur.

[8] Elfström, I. (2005). Varför individuella utvecklingsplaner? En studie om utvärderingsverktyg i förskolan. [Why individual development plans? A study on assessment tools in preeschool]. Individ, omvärld och lärande/Forskning, 26. Dostupné z: http://www.specped.su.se/polopoly_fs/1.41336.1320915529!/IOL_Forskning_26.pdf.

[9] Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Pedagogisk forskning i Sverige, 11(2), 94–115.

[10] Giota, J. (2012). Forskning om undervisning och lärande. Utveckling genom IUP? [Research on teaching and learning. Development through IUP?]. Virserum: Prinfo Bergs.

[11] Granath, G. (2008). Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker [Mild powers! Teacher-parent-student conferences and logs as disciplining techniques]. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, University of Gothenburg.

[12] Gross, J. (2000). Paper promises? Making the code work for you. Support for Learning, 15(3), 126–133.

[13] Hackmann, D., Kenworthy, J., & Nibbelink, S. (1998). Student empowerment through student-led conferences. Middle School Journal, 30(1), 35–39.

[14] Hattie, J. (2009). Visible Learning. London: Routledge.

[15] Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81–112.

[16] Hawe, E., Dixon, H., & Watson, E. (2008). Oral feedback in the context of written language. Australian Journal of Language and Literacy, 31(2), 43–58.

[17] Hetland, L., Winner, E., Veenema, S., & Sheridan, K. M. (2007). Studio thinking. The real benefits of visual arts education. New York: Teachers College Press.

[18] Hirsh, Å. (2012). IUP – verktyg för lärande? [IUP – tools to learn?]. Forskning om undervisning och lärande, 9, 32–41.

[19] Hofvendahl, J. (2006). Riskabla samtal – en analys av potentiella faror i skolans kvarts-och utvecklingssamtal [Risky conversations – an analysis of potential dangers in teacher-parent-student conferences]. Linköping: Department of Culture and Communication, Linköping University.

[20] Hofvendahl, J. (2010). Utvecklingssamtalen – några vanligt förekommande problem [Tea-cher-parent-student conferences – some frequent problems]. In M. Folke-Fichtelius & C. Lundahl (Eds.), Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik (s. 31–46). Lund: Studentlitteratur.

[21] Hortlund, T., Freccero, U., & Pousette, A. (2005). Bedömning av kvalitativ kunskap: konkreta exempel från gymnasieskolan [Assessment of qualitative knowledge: concrete examples from high school]. Stockholm: Fortbildningsförlaget.

[22] Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning [Learning assessment]. Malmö: Gleerups utbildning.

[23] Jönsson, A., & Svingby, G. (2007). The use of scoring rubrics: Reliability, validity. Educational research Review, 2(2), 130–144.

[24] Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad, varför [Assessing knowledge – how, what, why]. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

[25] Körling, A.-L. (2010). Vägen till skriftliga omdömen [The way to written assessments]. Stockholm: Bonniers.

[26] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Curriculum for compulsory school, grade K, and the leisure center]. (2001). Dostupné z: http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575.

[27] Läroplan för grundskolan [Curriculum for the compulsory school]. (1969). Stockholm: Skolöverstyrelsen, Utbildningsförlaget.

[28] Läroplan för grundskolan [Curriculum for the compulsory school]. (1980). Stockholm: Skolöverstyrelsen, LiberLäromedel/ Utbildningsförlaget.

[29] Lindh-Munther, A., & Lindh, G. (2005). Antingen får man skäll eller beröm – en studie av utvecklingssamtal i elevers perspektiv. [Either you get scolded or praise – a study of the teacher-parent-student conference from the student's perspective]. Studies in Educational Philosophy, 1. Dostupné z: http://forskning.edu.uu.se/upi/SITE_Docs/Doc236.pdf.

[30] Lindström, L. (2002). Produkt- och processutvärdering i skapande verksamhet [Product and process evaluation in creative activities]. In Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning (s. 109–124). Stockholm: Skolverket.

[31] Lindström, L., Lindberg, V., & Pettersson, A. (2011). (Eds.) Pedagogisk bedömning – att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap [Pedagogical assessment – to document, assess, and develop knowledge]. Stockholm: Stockholm University Publishing.

[32] Linell, P. (1998). Approaching Dialogue. Talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.

[33] Läroplan för det frivilliga skolväsendet [Curriculum for the optional school]. (1994). Stockholm: Fritzes.

[34] Läroplan för förskolan [Curriculum for preschool]. (1998). Stockholm: Fritzes.

[35] Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Curriculum for the obligatory school]. (1994). Stockholm: Fritzes.

[36] Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. (Eds.) (2010). Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik [Assessment in and of school – praxis, principles, policy]. Lund: Studentlitteratur.

[37] MacLure, M., & Walker, B. M. (2000). Disenchanted evenings: The social organization of talk in parent-teacher consultations in UK secondary schools. British Journal of Sociology of Education, 21(1), 5–25.

[38] Mårell-Olsson, E. (2012). Att göra lärandet synligt? Individuella utvecklingsplaner och digital dokumentation [Visualizing learning? Individual development plans and digital documentation]. Umeå: Umeå University.

[39] Minke, M., Walker, B. M., & Anderson, K. J. (2003). Restructuring routine parent-teacher conferences: The family-school conference model. The Elementary School Journal, 104(1), 49–69.

[40] Moreau, H. (2008). IUP med skriftliga omdömen och utvecklande samtal [IUP with written assessments and developing conferences]. Grundskoletidningen, 6(18), 4–11; 40–41.

[41] Persson, L. (2010). Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling [The pedagogues and democracy]. Lund: Lund University.

[42] Pihlgren, A. S. (2006). Dialog som läromedel – Elevledda utvecklingssamtal [Dialogue as learning material – Student led parent conferences]. In IUP och utvecklingssamtalet i praktiken (s. 17–24). Solna: Fortbildningsförlaget.

[43] Pihlgren, A. S. (2007). Uppföljning som pedagogisk metod [Evaluation as a pedagogical method]. In Individuella utvecklingssamtal i förskolan och skolåren 1–9 (s. 5–15). Norrtälje: Norna förlag.

[44] Pihlgren, A. S. (2011a). Att planera för utveckling och lärande – Individuella utvecklingssamtal och IUP [Planning for development and learning – teacher-parent-student conferences and IUP]. In L. Lindström, V. Lindberg, & A. Pettersson (Eds), Pedagogisk bedömning (s. 85–107). Stockholm: Stockholm University Publishing.

[45] Pihlgren, A. S. (2011b). Barns inflytande och värdegrund [Children's influence and fundamental values]. In A. S. Pihlgren (Ed.), Fritidshemmet (s. 143–187). Lund: Studentlitteratur.

[46] Pihlgren, A. S. (2013a). Det tänkande klassrummet [The thinking classroom]. Stockholm: Liber.

[47] Pihlgren, A. S. (2013b). Planning for Thinking and Cognitive Development of Students. Paper and keynote speech presented at The 5th International Conference of Cognitive Science ICCS 2013, Tehran, Iran.

[48] Prunty, A. (2011). Implementation of children's rights: what is in the best interest of the child in relation to the Individual Education Plan (IEP) process for pupils with autistic spectrum disorders (ASD). Irish Educational Studies, 30(1), 23–44.

[49] Ritchhart, R. (2002). Intellectual Character. What it is, why it matters, and how to get it. San Francisco: Jossey-Bass.

[50] Sadler, D. R. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional Science, 18(2), 119–144.

[51] SENCo-Forum. (2001). Points from the SENCo-Forum. When is an IEP worth the paper it is written on? British Journal of Special Education, 28(1), 45–46.

[52] SFS 2010:801 Lag om införande av skollagen (2010:800) [Swedish school law]. Svensk författningssamling SFS. Stockholm: Norstedts juridik.

[53] Skolverket (2008). Allmänna råd. Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen [General advice. The individual development plan with written assessment]. Stockholm: Liber distribution.

[54] Skolverket (2009). IUP–processen – Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen [The IUP process – Working with the individual development plan with written assessments]. Stockholm: Fritzes.

[55] Skolverket (2010). Skriftliga omdömen i grundskolans individuella utvecklingsplaner. En uppföljning och utvärdering av skolornas arbete ett år efter reformen [Written assessments in individual development plans in compulsory school]. Stockholm: Fritzes.

[56] Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter [Assessment of knowledge in school – praxis, concepts, problems, and possibilities]. Stockholm: Fritzes.

[57] Skolverket (2013). Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. Forskning mm om individuella faktorer bakom framgång [The importance of non-cognitive abilities]. Stockholm: Skolverket.

[58] Stagg Peterson, S., & McClay, J. (2010). Assessing and providing feedback for students writing in Canadian classrooms. Assessing Writing, 15(2), 86–99.

[59] Stråle, G. (2011). Elevledda utvecklingssamtal, ur ett elevperspektiv [Student led parent conferences from a student perspective]. Kalmar: Technical Institution, Linnaeus University.

[60] Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv [Learning in reality, a sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma.

[61] Tennant, G. (2007). IEPs in mainstream secondary schools: an agenda for research. Support for Learning, 22(4), 204–208.

[62] Tholander, M., & Norrby, F. (2008). Elevledda utvecklingssamtal i praktiken [Student led parent conferences in practice]. LOCUS, 8(3–4), 65–81.

[63] Vallberg Roth, A.-C., & Månsson, A. (2008). Individuella utvecklingsplaner som uttryck för reglerad barndom. Likriktning och variation [Individual development plans as an expression of regulated childhood. Mainstreaming and variation]. Pedagogisk forskning i Sverige, 13(2), 81–102.

[64] Wiggins, G. (1998). Educative Assessment, Designing Assessment to Inform and Improve Student Performance. California: Jossey-Bass.

[65] Wirström Nilsson, G. (2010). Mål i sikte – Från styrdokument till praktisk handling [Goals ahead – From steering documents to practical actions]. Lund: Gleerups.

[66] Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen [Fantasy and creativity in childhood]. Göteborg: Daidalos.

[67] Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society. The development of higher psychological processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.